Okej, det har gått en månad sedan jag blev opererad. Det känns inte som det har gått en månad, det var nyss jag låg på sjukhuset och inte kunde gå utan hjälp av rullator. Men jag har blivit bättre. Och snart ska jag tillbaks till skolan, bara 1 vecka exakt kvar av att behöva vara hemma. Det är skönt, att få se kompisar och klasskamrater igen. Även de man inte saknar saknar jag nu för att jag har varit hemma så länge. Det kanske låter konstigt men om du någon gång har varit hemma väldigt länge på grund av du har varit sjuk så förstår du vad jag menar.
De första tre dagarna brukar gå bra men sedan känns det som om man sitter fast i en bur. Man kommer ingenstans. Och det stressar. Det stressar också att veta att man ligger efter i skolarbete och sedan när man kommer tillbaka till skolan så kommer man inte fatta ett shit av vad lärarna går igenom på lektionerna. Det är störande att veta. Men det finns bra saker med att komma tillbaka också, för man får upp gemenskapen igen med sina vänner och jag blir mer aktiv när jag är i skolan. Jag var uppe på skolan några dagar sedan men då var mina klasskompisar inte där. De har temavecka så dem var iväg på naturhistoriska museet. Önska jag hade varit med. Idag ska jag upp till skolan igen då mina kompisar har föreläsning om ett hållbart samhälle, kan vara kul och se dem igen och för att få en uppfattning om vad de har jobbat med. Så det kan bli kul, det är ungefär bara en av mina klasskompisar som vet att dem kommer få se mig idag så det blir en överraskning.
Kram Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar