Nu när jag skriver detta inlägg ligger jag på mitt rum på sjukhuset dagen innan operationen. Jag kommer förmodligen inte orka lägga upp något men jag kanske kan be mamma skriva lite här åt mig om vad jag tycker och hur det går...Jag har försökt att hålla mig lugn kring ämnet runt operationen och inte "freaka ut." Men det är bara en fasad jag har hållit uppe. På insidan är jag nervös. Vad ska hända? Jag har försökt att inte tänka på det men det är svår, jag vill liksom inte tänka på att jag kanske kommer ha så ont att jag kommer spy.
Men det är väl därför morfin finns. Rummet är ungefär 12 kardat meter. Det finns en stor TV och ett X-Box. Det finns även toalett på rummet men dock inte dusch. Då måste jag gå runt hörnet och så finns det där.
Sahlgrenska är inget barnsjukhus och det märktes här på avdelningen. Jag citerar mamma:
"Det känns som om Johanna sänkte medelåldern med typ 55 år"
Detta är dock inte uträknat eller så men ni fattar poängen. Blir inte ett jättelångt inlägg den här gången men ni fick ett långt inlägg innan jag åkte hit.
Förresten, tack för allt fint stöd jag får från alla. Det betyder att ni stöttar.
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar